Lifta med get i kartong (Långfärdscykling Georgien-Turkiet del 5)

Grusvagen slingrar sig brant uppfor langs bergskanten.
-Vi ar nog snart uppe!
-Den dar byn kan inte vara langt borta!
Men varje kurva leder till en ny uppforsbacke. Svetten rinner.
En skåpbil jobbar sig upp bredvid oss och Sara sticker instinktivt ut tummen. Den stannar mitt i backen!
Tva man kliver ut. -Vart ska ni?
Vi forsoker visa pa kartan. -Bara uppfor backen, inte langt alls!
-Till Kazbegi?
-Nejnejnej, bara till.. vanta.. Pudznari.. Dzervalidzeyebi.. Bodavi.. Khopsa?
Mannen rycker pa axlarna och oppnar bakdorrarna. Han lyfter in cyklarna. Men vad ar det som braker? Jaha, en kartong pa golvet dar i bak i lastutrymmet. Med en get i. Ja men det ar val helt normalt. Vi ler och tackar och slar oss ner bredvid getkartongen och cyklarna. Mannen oppnar sidodorren sa vi ska fa in lite luft medans han kor. Sen aker vi langsamt uppfor backen, uj vad den lille bussen far kampa. Och en backe till och en backe till. och en till.. efter kanske en mil av uppforsbackar, vagdamm, och en angsligt brakande get tackar vi for liften och packar ur oss, oandligt tacksamma. Framfor oss vantar en mils nedforsbacke och efter  det (men det vet vi inte an) gar det uppfor igen. Serpentinsvang efter serpentinsvang pa steniga grusvagar i hettan. Fashinerande, att en "Main road" pa kartan haller samma klass som en "Seasonal path" och ar i betydligt samre skick an grusvagen hemma upp till abborrtjarn.

Pa vag nerfor

Pa vag uppat igen

get i kartong

Akta sa inte cyklarna ramlar ur i kurvan!

tack Povilas for att du vidgar min varldsbild. All karlek till dig!

Uppe igen. Nu ska vi ner igen. Och sen upp igen. Och ner igen.