Vackra vyer och lyckan över att finna en toalett (Långfärdscykling Georgien-Turkiet del 21)

Alplandskapet övergår till något som liknar ett norskt fjordlandskap. De har problem med ras från de branta klippväggarna, och vägarbeten avlöser varandra. På sidorna av vägen är det bara branta grusvallar, inga träd, ingen skugga, motvind, oljegrus.. ja det går kort sagt tungt. När vi vid 15-tiden kommer fram till en liten restaurang så stannar vi och slår oss tacksamt ner i en soffa. En kopp te följs av ett mål mat, följs av ett erbjudande om att slå upp vårt tält i restaurangens trädgård. Där finns en plan gräsmatta, skuggande träd, en toalett (tack gode gud!), dricksvattenkranar, och en magnifik utsikt ut över dalen. Vi slår upp tältet, och blir liggandes utanför på gräset i skuggan. Restaurangägaren kommer med varsin kopp nescafe. Och lite senare med en tallrik äppelklyftor. -Behöver ni något eller får problem så säg bara till, jag är här hela natten, det finns toast, öl, hamburgare, bara säg till.

Den turkiska gästfriheten känner inga gränser.