Forst uppat. Uppat, uppat, uppat over passet. Vagarbeten overallt, halvfardiga tunnlar, branta stup. Vagarbetarna stog mest och pratade, rokte, eller forsokte laga sina maskiner. De hejade vanligt och log. Trafiken var snall mot oss i vara reflexvastar. Vi hade fortfarande inte fatt tag pa pengar, och borjade mentalt forbereda oss pa att leva pa havregrynsgrot nagra dagar, da allt annat var slut. Sara hostade fortfarande. Nar vi efter ett antal timmar faktiskt nadde toppen var jag helt snurrig av utmattning, men samtidigt sa lycklig over att vara ute pa vagen igen, lycklig over att det var jobbigt, att jag fick kampa, att solen stekte och att motvinden fyllde mina lungor. Det var nu det borjade, aventyret.
Vi cyklade ner mot vattnet i Ananuri efter nagra mils nedforsbacke. Kunde vi campa dar? Georgiska killar stog i badbyxor och tittade forbryllat pa oss. Jaha, en badplats. Men kunde vi campa dar? Vi fragade en man som pekade mot en bro till andra sidan floden. -Better place!
Pa andra sidan bron gick en liten grusvag. en gammal gubbe satt vid vagkanten med en kapp och pustade. Han hejade och sa nagot obegripligt. Vi hejade tillbaka och sa nagot obegripligt till honom (ungefar -vi kommer campa har nere pa grasplatten vid vattnet, ar det okej?) Jajaja..
Bredvid grasplatten finns en liten inhagnad tradgard. Gubben kommer ner och gar in i tradgarden. Han vander ho, och bygger upp en fin hog infor vintern. Under tiden tvattar vi oss i alven, delar pa en ol och ater upp tva pasar chips. Tre kor kommer gaende. (Att cykla i Georgien ar som att cykla i en extremt stor kohage) De tittar skeptiskt pa oss, och styrde sedan malinriktat stegn mot gubbens tradgard. De smet ni genom grindn, men OJ vad gubben blev arg! Ut med er kossor! Nar han fatt ut dem igen, stangde han grinden, och, nu lite mildare till sinnes, kastade over ett litet lass ho over staketet. Vi fortsatte slappa, spana pa kartan, tittade pa solnedgangen, tog pa langkalsonger. Gubben rafsade ihop en stooor hog med ho. Nar han var klar hade det nastan blivit morkt. Han fragade oss nagot och pekade mot tradgarden. Om vi ville sova darinne? Nejnej, vi ahde det sa bra utanfor. Han stangde grinden ordentligt, log mot oss och halsade hejda, Dasvedanja!
 |
| Smyger fram i en nybyggd tunnel som inte oppnat for trafik an.. |
 |
| Ja.. vackert |
 |
| Ingen ovanlig syn |
 |
| Var vag gar genom tunneln dar framme |
 |
| Vagarbeten och uppforsbackar.. |
Kommentarer
Skicka en kommentar