Cykelsemester vs. Fjällvandring (Med 5-åringar och hund)
Cykelsemester på Gotland, 4 cykeldagar.
Trött efter massa dubbelarbete under våren valde jag enklast möjliga logistik. Jag lastade in barn, hund, cykelkärra, packning och cykel i bilen och tog färjan över till ön. Där parkerade vi hos en bekant (Kolla upp Kullshagebruk! Grönsaker och vackra blomsterarrangemang.) och cyklade sen en runda runt norra Gotland och Fårö. Här kommer först några bilder:
Första natten tältade vi i Lickershamn. Jag slog upp tältet nära bilen i mörkret, bar dit ett sovande barn och såg solen börja gå upp innan jag kröp in och somnade. |
På cykelsemestern tog vi med gammelhunden Loka i år. Hon är 12 år och helt döv, kanske blev det hennes sista cykelsemester. Hennes första cykelsemester var även min första, 2011 en månad genom Lettland, Litauen och Polen. |
Gotlandskusten. Så många pärlor! Här är vi i Bläse där man även kan åka med stentåget till kalkstensbrottet. Benji pratar fortfarande fascinerat om stenbrott. |
Hoppa mellan stenar. Till slut vet man som förälder inte om man orkar oroa sig mer. Låt barnet hoppa. |
Tröttsamt med cykelsemester, även när man bara åker vagn! |
Suderudd på Furilden. En oupptäckt pärla. |
Också Suderudd. Tänk att man får göra såhär i vårt land, bara bosätta sig på första bästa vackra plats dag efter dag. |
Strax söder om Slite finns en bortglömd kuststräcka med magiska tältplatser. Där fanns till och med en eldstad för vår efterlängtade lägereld. |
Sista kvällen tjatade Benji om att han ville att vi skulle slå upp tältet, men vi skulle ju vidare till färjan. Vilken tur jag har som fått denna unge, bättre resesällskap finns inte. |
Mamma jag är uppochner! |
Resans sista solnedgång. "Benji, kan inte du ställa dig i profil där borta så jag får fota?" Tusen kort senare var jag fortfarande inte nöjd. Tycker dock att den här fångar kvällen rätt fint. |
Gotland är en underbar cykelö. Så pittoreskt och tuistanpassat, samtidigt så vilt och vackert längs kusten. Det finns som jag ser det fem stora fördelar med en cykelsemester jämfört med en fjällvandring.
1. Du hinner långt, utan större problem 3-4 mil på en dag med barn eller det dubbla utan barn. Det gör att du nästan varje dag passerar caféer, butiker, naturreservat, stränder, loppisar, djurparker och så vidare vilket inbjuder till många spontana pauser längs vägen. Du har inga boendekostnader vilket i min hjärna rättfärdigar köp av obegränsade mängder av glass, hembakade surdegslimpor, våfflor och mera glass. Att du blir enormt hungrig av allt trampande gör bara allt ännu godare. Eftersom du kan räkna med att hitta både mat och vatten varje dag behöver du inte planera eller packa med dig särskilt mycket sånt.
2. Du slipper bära allt. Cykel (14 kg) + cykelkärra (12 kg) + barn (20 kg) + hund (10 kg) + packning (15 kg) + vatten (4 kg), och ändå kan du filosofiskt sjunga dig fram längs vägarna. Visst, det är tungt, men inte på långa vägar lika tungt som om du skulle vandra och bära motsvarande mängd packning och ta dig samma sträcka. Det är även lätt att ta med lyx på cykelsemester. En öl, en chipspåse, en hängmatta, några kilon med vackra stenar, pinnar och kottar, inga problem!
3. Barnet vilar under färden. Kan vara både en fördel och en nackdel. Oftast en fördel att vid stopp leka med ett piggt och glatt barn, men ibland när man är trött och bara vill vila efter någon timmes uppförsbacke i rullgrus kan man ju önska att duracellkaninen också var lite trött. Nästa år ska vi testa påhängscykel istället för cykelvagn, blir spännande att se om vi tar oss lika långt då.
4. Frihetskänslan. Ibland väntar jag med att bestämma vart vi ska cykla tills jag kommer fram till en korsning och blir tvungen att välja. Då kan jag välja den väg som ser trevligast ut, eller så får lillen i vagnen där bak välja väg. Spontaniteten på cykelsemester känner inga gränser.
5. Sommaren. Det finns inget somrigare än att hänga på stränder, och det finns ingen tid på året då jag hänger så mycket på stränder som när vi är på cykelsemester. En fördel är ju såklart att hitta en vecka med fint väder och välja en sträcka längs en kust. Största problemet tycker jag är valmöjligheterna. Ska vi cykla i Bohuslän? Skåne? Gotland? Öland? Runt Vänern? Vättern? Siljan? I fjol cyklade vi runt Värmlands Näs längs Vänerns stränder, även det helt magiskt.
Fjällvandring i Grövelsjön, 4 vandringsdagar.
Äntligen fick vi träffa min vän Rebecca och hennes dotter igen. De bor i Östersund, så Grövelsjön passade oss bra eftersom det ligger mitt i mellan oss. Jag blev helt paff när vi kom dit, så enormt mycket folk runt fjällstationen! Jag har varit där flera gånger tidigare, men aldrig sett en sån anstormning av vandrare. Om ännu fler i vårt land upptäcker friluftslivet så får vi nog börja söka oss till mer svårtillgängliga fjäll. Här kommer några bilder:
Annars är Grövelsjön som en varm filt på en sommaräng. Tryggt, lugnt, lättvandrat och vackert. De fyra största fördelarna med fjällvandring skulle jag säga är:
1. Vildmarken. Som vandrare kan man ta sig så långt bort från civilisationen, vilket ger en känsla av att vara den enda människan på jorden.
2. Naturen. Finns det något vackrare än fjäll? Vyer, renar, fjällpipare, blommor, kråkärsris. Ingen annanstans finns en natur som står mig så nära i hjärtat. Att klimatförändringarna kommer göra att trädgränsen flyttas upp på kalfjället är för mig en så stor sorg, att våra barnbarn kanske inte kommer få uppleva de fjällvidder vi har idag.
3. Du har det du har. Minimalismen når sin extrem på fjällvandringen. Du bär endast med dig det allra nödvändigaste, och det är en skön känsla när nästan allt i packningen används varje dag. För varje vandring försöker jag lämna ytterligare något mer hemma. Så mycket saker vi har, som vi utan problem klarar oss utan! Den här veckan vägde min ryggsäck 11 kg när vi kom tillbaka, hundens klövjeväskor vägde 5 kg (inkl. 2 liter vatten) och barnets ryggsäck med lego och gosevarg vägde 1 kg. Från början bar vi även ungefär 6 kg mat, och kanske 3 kg hundmat. För den som är intresserad av att minska vikten på sin packning rekommenderar jag gruppen Vandra fjäderlätt på facebook, och hemsidan lighterpack.com där man kan skriva detaljerade packlistor.
4. Var och en på sina ben. Att ha med en stor hund med klövjeväskor som hjälper till att bära är toppen. Att se sitt barn vandra genom fjällen med egen ryggsäck är helt oslagbart. Vi kom inte långt, alla blåbär som passerades skulle ätas upp. Kanske gick vi 3-4 km per dag. Men det räckte. Vi önskade nog allihop att vi haft flera dagar på fjället, tid att bara få vara.
Några andra tips för en lyckad längre utflykt med småbarn:
- Ta med en bit snöre. Ett fiskespö av pinne och snöre kan roa länge.
- Ta med en hängmatta och en fickdrake. Vår hängmatta användes dagligen på cykelsemestern, och att plocka fram en drake en blåsig dag vid kusten är lika kul för både barn och vuxna.
- Lego är underbart och kan roa länge. Låt barnet ha en egen ryggsäck med sina leksaker.
- Pixiböcker känner väl alla till. I år har vi istället läst McDonalds bokserie om familjen Trädkrona. Klart över förväntan! Smidigt format och enkla sympatiska små berättelser om djur i forntid och nutid.
- Anpassa resan efter barnen. Det viktigaste målet med resan är att barnen ska vilja följa med nästa år igen. Lyxa till det med godis, glass och lek. Tvinga inte ett dödstrött barn att fortsätta gå.
- Vatten är ett säkert kort. Kräver såklart uppsikt, men en havskust, en sjö, en fjällbäck, de är alla så perfekta lekplatser att inget annat krävs. (Mer än klädombyten..)
- Våga ge dig ut! Min erfarenhet är att livet ute på tur med barn många gånger innehåller mindre konflikter än livet hemma. Ingen distraherande tv eller surfplatta, inga långa måste-göra-listor när barnet vill leka och stora möjligheter att låta barnet bestämma allt från vad som ska ätas (av det som finns) var ni ska stanna, när ni ska sova och vilket håll ni ska cykla/ vandra.
- Ta med tält och friluftskök. Barn sover ofta bra i tält, och äter bättre utomhus. (I alla fall mitt eget barn.) Det ger även mindre stress att behöva ta sig till en viss plats en viss tid.
- Ta med en kompis till barnet. Eller var beredd på att själv lägga mycket tid på att leka. Att resa ensam med sitt barn bygger en väldigt nära relation, men riktigt vilsamt blir det sällan.
- Ta med det du vet att ditt barn äter. I vårt fall ölkorv, pasta, choklad, babymorötter, nudlar och frukt. Det där med hela kostcirkeln kan du vänta med tills ni kommit hem igen. Att laga mat ute som inte äts upp är ingen höjdare.
- Planera tillsammans med barnet. Låt barnet vara med och packa innan resan, titta på kartan tillsammans och förklara resans olika delar. Kanske läsa mina barnböcker om Mamma och Litens fjällvandring och cykelsemester så får barnet en föraning om vad ni ska göra? Barn mår ofta bra av att känna att de har kontroll på läget, att de vet vad som händer härnäst och hur länge ni kommer vara ute. Min uppfattning är att de också ställer in sig på det. Vet de från början att resan kommer ta 8 dagar så får de hemlängtan dag 7. Vet de att resan varar 4 dagar så får de hemlängtan dag 3. Att längta hem är inget farligt, i vårt fall handlar det mest om att påminnas om allt fint som finns hemma. Egentligen finns det ju inget bättre än att få lite distans till det man har och se det utifrån. Allt från söta ankungar till en fluffig kudde i en säng, en dusch med varmvatten, färska tomater i växthusen och en kökssoffa med favorit-temuggen. Längta tillsammans, och när ni sen kommer hem, längta tillsammans ut på tur igen, till friheten, spontaniteten och upptäckarglädjen.
Vintertur på Fulufjället med två 1,5-åringar
Några utmaningar med bebis och småbarn i vildmarken
Bäst och sämst med att fjällvandra med en tvååring
Läs mer om fjällvandring här:
Härjångsfjällen runt
Födelsedagsfirande i Jämtlandsfjällen
In i Rogens vildmark
En oas i stenöknen och en bergsbestigning
Ensamma i Grötådalen
Med lokalbussar mot Grövelsjön
Kommentarer
Skicka en kommentar