Lyxdusch av ett glas vatten (Långfärdscykling Georgien-Turkiet del 9)

När vi cyklade in i Rustavi hade vi slut på både vatten och mat. Solen stekte, och ölflaggorna över den första butik vi sett på 9 mil såg ut som en hägring i dammet efter långtradarna. Efter att ha stjälpt i oss nästan en liter vatten var beslöt vi oss för att det var en bra idé att stanna i Rustavi över natten, hitta något billigt hostel med WiFi, duscha och tvätta kläder. Vi försökte fråga folk efter vägen. Centrum? Tourist Information? Hotel? Ingen visste någonting, ingen pratade engelska. Till sist hittade vi ett hotell. Det såg dyrt ut. Jag gick in och frågade efter priset. Kunde vi ta med cyklarna? Fanns det WiFi? Ja, och Ja, och det kostade 40 lati för ett dubbelrum. Alltså 100 spänn var ungefär, det kunde vi väl unna oss.

Det första jag gör på hotellrummet är att hoppa ur de genomsvettiga cykelkläder jag haft på mig i nio dagar, och gå in i duschen. Trodde jag ja. Det finns inget vatten i varken dusch, toa eller handfat. Sara går ner till receptionen och frågar. Jaha, vattnet är avstängt fram tills ikväll. Antiklimax. Kunde hon väl sagt innan vi bokade rummet. 

Inne på rummet står dock en karaff med vatten och två glas. Yes!

Ett glas vatten för att tvätta kroppen, och ett för att tvätta håret, djäklarns vad rena vi blev! (Vi fick iallafall bort det yttersta lagret med damm och solkräm) Sen var det dags för en rejäl lunch på närmsta restaurang (En öl 2 lari / 10 spänn) iklädda våra enda rena kläder: två klänningar.